Myskoxe fakta direkt från Härjedalen – besök deras hem
Myskoxen är ett av få djur som fortfarande finns kvar från istiden. De levde sida vid sida med mammutar och ullhåriga noshörningar – djur som sedan länge är utdöda. Idag är myskoxen ett av våra mest ikoniska arktiska djur.
Vill du se en myskoxe i Sverige? Då är Härjedalen rätt plats. Där finns en liten men viktig population, och ett besökscenter – Myskoxcentrum i Härjedalen – som arbetar för att skydda dem. Vi berättar om myskoxens historia, hur de lever idag och hur du själv kan få chansen att se dem i verkligheten.
Myskoxe fakta: Det du behöver veta
Myskoxen (Ovibos moschatus) ser ut som en blandning mellan en bison och en ko, men är faktiskt närmare släkt med får och getter. Trots namnet har den ingen koppling till oxar. Namnet kommer från ett doftämne (ej riktig mysk) som tjuren utsöndrar under parningstiden från en körtel nära ögonen.
| Fakta | Info |
|---|---|
| Latinskt namn | Ovibos moschatus |
| Vikt | 200–450 kg |
| Mankhöjd | Upp till 165 cm |
| Livslängd | 12–20 år |
| Föda | Lavar, starr, vide |
Visste du att myskoxar finns i online casino-spel?
Det kanske låter oväntat, men myskoxen har faktiskt dykt upp i flera vilt- och istidsinspirerade slotspel hos olika online casinon. Dessa spel använder teman som Arktisk överlevnad, utdöda djur och extrema miljöer – och där passar myskoxen perfekt in som en symbol för styrka och anpassningsförmåga.
Även om spelen främst är till för underhållning, väcker de ibland nyfikenhet om djuren de bygger på. Flera spelare har börjat läsa mer om riktiga arter, som myskoxen, efter att ha stött på dem i digital form. Seriösa online casinon i Sverige erbjuder dessa spel med licens, tydliga regler och ansvarstagande spelmiljöer, vilket gör det möjligt att utforska sådana teman på ett tryggt sätt.
Myskoxe i Härjedalen – en kort historik
Fossil visar att myskoxar en gång levde i hela Skandinavien. Men de försvann från Sverige för cirka 4 000 år sedan, troligen på grund av jakt och klimatförändringar.
År 1971 vandrade fem myskoxar in från Dovrefjell i Norge till Rogenområdet i Härjedalen. De blev grunden till dagens lilla svenska population. Denna återkomst var inte planerad, men har lett till värdefull forskning och bevarandeinsatser.
Tidslinje – Myskoxen i Sverige:
- 30 000 f.Kr.: Fanns i hela norra Europa
- 4 000 f.Kr.: Försvann från Sverige
- 1971: 5 myskoxar från Dovrefjell till Härjedalen
- 2010: Myskoxcentrum grundas
- 2024: Cirka 10 vilda djur kvar i Sverige
Här lever de nu – myskoxens plats i Sverige
I dag lever de vilda svenska myskoxarna i området väster om Tännäs i Härjedalen. Det är ett fjällområde med snöfattiga vinterzoner där maten är tillgänglig även under de kallaste månaderna.
Enligt uppgifter från Projekt Myskoxe 2030 finns det idag omkring 10–12 djur i det vilda. Djuren rör sig mellan Sverige och Norge och följer tydliga säsongsrutter.
🗺️ Karta: Myskoxens rörelser visar att de ofta återvänder till fjällområdena runt Rogen och Funäsdalen, men även vandrar över gränsen till norska Dovrefjell.
Vem är Stefan Mörtberg?
Stefan Mörtberg var en av de mest engagerade personerna i bevarandet av myskoxen i Sverige. Han följde den första vilda flocken redan när den vandrade in från Norge till Härjedalen 1971. Under flera decennier blev han en av myskoxarnas viktigaste beskyddare.
Han sålde sitt hotell i Tänndalen för att arbeta nästan heltid med myskoxarna och var en av grundarna till Myskoxcentrum i Härjedalen (startat 2007, invigt 2010). Målet var att skydda den lilla svenska flocken från störningar, sprida kunskap, och bidra med forskning och nya gener till den hotade stammen.
Stefan Mörtberg kämpade också för att släppa ut kalven Idun i det vilda – en världsunik händelse. Idun föddes i hägn men blev accepterad av den vilda flocken och har idag fött tre egna kalvar. Den andra kalven döptes till Sam, efter Stefan Anders Mörtberg, som tyvärr gick bort 2017.
Han såg inte bara myskoxen som ett djur, utan som en symbol för hela fjällregionen. Som han själv uttryckte det:
”Dess existens ger legitimitet åt vår vildmarksprofil.”
Det citatet sammanfattar hans livslånga engagemang – att myskoxen inte bara hör hemma i Härjedalen, utan också är en viktig del av dess identitet.
Besök Myskoxcentrum i Härjedalen
Myskoxcentrum i Härjedalen startade 2010 för att avlasta den vilda flocken och sprida kunskap om arten. Centret ligger i Tännäs, och erbjuder guidade turer där du kan se djuren i ett stort hägn – utan att störa de vilda individerna.
Så bokar du: Besök officiella webbplatsen för att boka en visning.
Vad du får se:
- Levande myskoxar på nära håll
- Informationsutställning
- Utsiktsplattform över hägnet
- Guider som berättar om deras liv och historia
Kända myskoxar: Myskoxe Brutus & vänner
Centret har huserat flera kända djur. Här är några av dem:
- Härje & Helga – de första djuren på centret, kom från Norge 2009
- Myskoxe Idun – född 2011, blev den första myskoxen född i fångenskap som sedan blev accepterad i den vilda flocken
- Myskoxe Brutus – en välkänd och stark ledartjur, också kallad myskoxen Brutus, ofta ledande i flockens rörelser
Följ centret på Instagram för bilder och berättelser om djuren: @myskoxcentrum
Så lever myskoxen i Härjedalen
Myskoxar är anpassade för hårt klimat. På vintern lever de ovanför trädgränsen och undviker djup snö. Deras vintermat består av lavar och starr. På sommaren vandrar de neråt till fjällbjörkskogen där de betar örter och vide.
Fakta:
- Föda: Lavar, starr, örter, kvistar
- Fiender: Varg, brunbjörn, isbjörn
- Försvar: Bildar cirkel med hornen utåt, kalvar i mitten
De är sociala djur och rör sig i grupper. Vinterflockar kan vara upp till 20 djur. Under sommaren delar de upp sig i mindre grupper.
Statistik & hot mot myskoxen
Läget i Sverige
Den svenska stammen av vilda myskoxar är mycket liten och sårbar. När de första fem djuren vandrade in från Norge 1971, började en ny era för myskoxen i Sverige. Under 1980-talet växte flocken till cirka 34 individer – det högsta antalet som hittills noterats. Men därefter har populationen minskat. Enligt de senaste uppgifterna från 2024 finns det bara omkring 10–12 vilda myskoxar kvar i Rogenområdet i Härjedalen.
Den lilla gruppen är hårt övervakad, och alla kalvar som föds är av stor betydelse för framtiden. Ett exempel är kalven Idun, som släpptes ut från hägnet 2013 och blev en viktig del av den vilda flocken.
Läget i Norge
Norge har en betydligt större population. I Dovrefjell-området lever mellan 200 och 250 myskoxar. Den norska stammen är mer stabil och övervakas noggrant av myndigheter och forskare. Flera av de djur som senare flyttats till Sverige kommer från just Dovrefjell. Trots det större antalet möter även den norska populationen utmaningar – särskilt kopplade till klimatförändringar och mänsklig påverkan.
Hot
Myskoxens framtid påverkas av flera faktorer, särskilt i Sverige där populationen är liten:
- Inavel: När så få individer utgör hela stammen blir den genetiska variationen mycket låg. Det gör djuren mer känsliga för sjukdomar och reproduktionsproblem. För att motverka detta har man vid flera tillfällen försökt introducera nya individer, bland annat genom projekt där djur från djurparker eller andra regioner förs in i flocken.
- Turism: När människor kommer för nära – till fots, med skidor eller snöskoter – kan djuren bli stressade. Särskilt under vintern, när energireserverna är låga, kan en skrämd ko förlora sitt foster. Därför är det avgörande att hålla avstånd, minst 200 meter i det vilda.
- Klimatförändringar: Förändrade snöförhållanden kan göra det svårare för myskoxarna att hitta föda. Djuren är beroende av tillgång till snöfria ytor där de kan beta under vintern, och om vintrarna blir mer oberäkneliga påverkas deras överlevnad negativt.
📊 Projektet Myskoxe 2030 kartlägger hoten och föreslår åtgärder. Det drivs av Myskoxcentrum tillsammans med bl.a. SLU och franska CNRS.
Så kan du hjälpa myskoxarna
Du kan bidra till bevarandet av myskoxen på flera sätt:
✅ Besök centret: Ditt inträde går direkt till bevarandearbete.
✅ Donera eller bli medlem i föreningen Rädda Myskoxarna.
✅ Sprid kunskap: Dela fakta, berätta om dem i skolor eller online.
💡 Tipsruta: 3 sätt att stötta myskoxarna
- Boka guidad tur via Myskoxcentrum.
- Följ och dela deras inlägg i sociala medier.
- Stöd forskningsprojekt genom gåvor.
Vanliga frågor om myskoxe fakta
I dagsläget finns det omkring 10–12 vilda myskoxar i Sverige, alla i fjällområdet kring Tännäs i Härjedalen. Populationen är liten men övervakas regelbundet inom bevarandeprojekt som Myskoxe 2030.
Normalt sett är myskoxar fredliga djur, men de är kraftfulla och kan försvara sig om de känner sig hotade. I det vilda bör man alltid hålla ett säkerhetsavstånd på minst 200 meter. När de sänker huvudet och gungar fram och tillbaka är det ett tydligt varningstecken.
Ja, men det är ovanligt. De vilda djuren rör sig över stora områden och håller sig ofta på avlägsna fjällplatser. Den säkraste och mest skonsamma metoden att se en myskoxe på nära håll är genom guidade turer via Myskoxcentrum i Härjedalen.
Namnet ”myskoxe” kommer från ett doftämne som utsöndras av hanarna under parningstid. Doften påminner om mysk men är inte samma ämne som den traditionellt använda parfymkomponenten. Det handlar snarare om ett kroppseget sekret som spelar roll i deras sociala beteenden.
Varför myskoxen behöver vår hjälp
Myskoxen är ett av våra mest unika djur. Den har överlevt istiden men är nu beroende av mänsklig hjälp för att finnas kvar i Sverige. Härjedalen erbjuder en av Europas sista chanser att uppleva myskoxen i sin naturliga miljö.
Genom Myskoxcentrum i Härjedalen, projektet Myskoxe 2030 och insatser från forskare som Stefan Mörtberg, finns en chans att rädda arten – men det kräver både kunskap och engagemang.
Att besöka Myskoxcentrum är inte bara en upplevelse, det är också ett sätt att bidra. Vill du hjälpa till att ”Rädda myskoxarna”, är ditt besök en viktig början.
✅ Extra: Visste du att svaret på frågan ”Hur länge lever en mjölkko?” är cirka 5–6 år, medan en myskoxe i vilt tillstånd kan bli 20 år? En påminnelse om vikten av långsiktigt bevarande.